{"id":134,"date":"2016-09-08T00:12:01","date_gmt":"2016-09-07T22:12:01","guid":{"rendered":"http:\/\/hardemo.nu\/?page_id=134"},"modified":"2016-09-08T00:12:01","modified_gmt":"2016-09-07T22:12:01","slug":"skolmuseet-lundmarkska-skolan","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/hardemo.nu\/?page_id=134","title":{"rendered":"Skolmuseet Lundmarkska skolan"},"content":{"rendered":"

Historik<\/strong>
\nLundmarkska skolan byggdes till skolhus och l\u00e4rarbostad 1808 och \u00e4r ett av Sveriges \u00e4ldsta skolhus p\u00e5 landsbygden.
\nSkolan fick ett klassrum och en hall, resten av nederv\u00e5ningen och hela \u00f6verv\u00e5ningen blev l\u00e4rarbostad. Riksdagen besl\u00f6t f\u00f6rst 1842 att alla barn skulle g\u00e5 i skolan.\u00a0Lundmarkska skolan var d\u00e5 redan 34 \u00e5r gammal!<\/p>\n

 <\/p>\n

\"lundmarkska_skolan\"<\/p>\n

 <\/p>\n

Anders\u00a0Lundmark<\/strong>
\nI Mossby, ca 5 km sydv\u00e4st om Hardemo kyrka, f\u00f6ddes 1724 en pojke som fick namnet Anders och eftersom hans far hette Nils, fick han efternamnet Nilsson.\u00a0Pappan var en fattig soldat och fattiga barn fick s\u00e4llan g\u00e5 i n\u00e5gon skola p\u00e5 den tiden. Men Anders hade tur.\u00a0Grannfamiljen hade det b\u00e4ttre st\u00e4llt och hade anst\u00e4llt en privatl\u00e4rare \u00e5t sina barn och – kanske f\u00f6r att Anders var duktig och flitig – fick han vara med p\u00e5 lektionerna.
\nL\u00e4raren, Daniel Lundmark, hade studerat vid universitet och blev sedan pr\u00e4st och s\u00e5 sm\u00e5ningom kyrkoherde i Uppland. Anders flyttade tidigt hemifr\u00e5n och b\u00f6rjade arbeta.\u00a0Som vuxen flyttade han till Stockholm och blev bl.a. m\u00f6belhandlare. Han klarade sig mycket bra och tj\u00e4nade s\u00e5 mycket pengar att han kunde l\u00e5na ut till andra m\u00e4nniskor.\u00a0N\u00e4r han dog hittade man 107 skuldsedlar hos honom och m\u00e5nga av dem som hade l\u00e5nat hans pengar h\u00f6rde till Sveriges f\u00f6rn\u00e4msta familjer.
\nN\u00e4r det gick bra f\u00f6r Anders t\u00e4nkte han p\u00e5 sin gamla l\u00e4rare och f\u00f6r att hedra honom tog han sj\u00e4lv samma efternamn och kallade sig Anders Lundmark.\u00a0Anders Lundmark var ogift och barnl\u00f6s och n\u00e4r han blev gammal skrev han sitt testamente.\u00a0D\u00e4r stod bl.a. att 3 000 riksdaler skulle g\u00e5 till hans gamla hembygd Hardemo f\u00f6r att man h\u00e4r skulle bygga ett skolhus och anst\u00e4lla en l\u00e4rare.\u00a0Anders Lundmark t\u00e4nkte s\u00e4rskilt p\u00e5 de fattiga familjernas barn.<\/p>\n

 <\/p>\n

Johan Erik H\u00f6rstadius<\/strong>
\nI testamentet stod att l\u00e4raren skulle var pr\u00e4st – n\u00e5gon l\u00e4rarutbildning fanns inte i Sverige d\u00e5. Den f\u00f6rsta ”skolpr\u00e4sten” hette Johan Erik H\u00f6rstadius.\u00a0Han var f\u00f6dd i Hardemo, men namnet kommer av H\u00f6rsta som ligger i nordv\u00e4stra delen av Kumla kommun. Han var en duktig man, men kanske inte bara s\u00e5 som Anders Lundmark hade t\u00e4nkt sig.\u00a0Ganska snart b\u00f6rjade han arrendera g\u00e5rdar i och omkring Hardemo och odla potatis. Av potatisen br\u00e4nde han br\u00e4nnvin.\u00a0Efter fem \u00e5r slutade han som l\u00e4rare och b\u00f6rjade k\u00f6pa g\u00e5rdar runt om i hela Mellansverige. Sin st\u00f6rsta aff\u00e4r gjorde han 1855, n\u00e4r han k\u00f6pte Tyres\u00f6 slott f\u00f6r 160 000 riksdaler.\u00a0N\u00e4r han dog 1859 var hans g\u00e5rdar taxerade till \u00f6ver en miljon, men det verkliga v\u00e4rdet var \u00f6ver fyra miljoner riksdaler.
\nH\u00f6rstadius blev en ”k\u00e4ndis” och det var inte bara vackra saker man skrev om honom.\u00a0Det var helt f\u00f6rvisso lagligt att tillverka alkoholdrycker, men m\u00e5nga tyckte nog \u00e4nd\u00e5 att det inte var riktigt snyggt att han, som hade varit pr\u00e4st och l\u00e4rare, blev miljon\u00e4r p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"lundmarkska_skolsal\"<\/p>\n

 <\/p>\n

Skolhusets senare \u00f6den<\/strong>
\nVid 1800-talets slut byggdes nya skolor i Hardemo och 1903 stod nuvarande Hardemo skola f\u00e4rdig.
\nLundmarkska skolan kom att anv\u00e4ndas bl.a. som sammantr\u00e4deslokal f\u00f6r socknen och f\u00f6rsamlingen och till konfirmandundervisning.
\nUnder 1950- och 60-talen hade Hardemo skola sin tr\u00e4sl\u00f6jdsal h\u00e4r. \u00d6verv\u00e5ningen var kantorsbostad fram till 1949 och d\u00e4refter privatbostad.
\nFr\u00e5n 1970 till 1983, n\u00e4r nya Sockenstugan togs i bruk, anv\u00e4ndes den av Hardemo f\u00f6rsamling bl.a. f\u00f6r barn- och ungdomsverksamhet.
\nKommunens barnomsorg har haft sina lokaler d\u00e4r n\u00e5gra \u00e5r fram till 1999 n\u00e4r den nya barn-stugan vid Hardemo skola togs i bruk.
\nBottenv\u00e5ningen inrymmer allts\u00e5 Skolmuseet i Hardemo sedan 1970.<\/p>\n

200 \u00e5rs jubileum Lundmarkska Skolan<\/strong>
\nDen 20 september 2008 firades 200 \u00e5rs jubil\u00e9et av Lundmarkska skolan med pompa och st\u00e5t.
\nH\u00e4r ber\u00e4ttades om hur s\u00e4llsynt en skola var f\u00f6r alla barn innan det lagstadgades om det 1842.<\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Skolmuseet\u00a0<\/strong>
\n1970 inreddes nederv\u00e5ningen till ett skolmuseum. Alla f\u00f6rem\u00e5len \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n andra st\u00e4llen, bl.a. fr\u00e5n skolorna i Kumla kommun.
\nMuseet vill visa hur en skola och en l\u00e4rarbostad kan ha sett ut f\u00f6r 75 – 100 \u00e5r sedan.<\/p>\n

 <\/p>\n

Skolmuseet har \u00f6ppet p\u00e5 S\u00f6ndagar under sommarhalv\u00e5ret och \u00e4ven i samband med lokala aktiviteter i Hardemo.<\/p>\n

 <\/p>\n

Aktuella \u00f6ppettider kommer att presenteras h\u00e4r.<\/p>\n

Hitta hit:<\/strong><\/p>\n